Var dagen då du lämnade mig kvar här ensam. Det är två år sedan nu och tårarna rinner lika mycket som förut när jag tänker på hur mycket jag saknar dig Farmor. Varje gång jag gör något som jag vet skulle göra dig stolt och lycklig, så vill jag bara ta upp telefonen och ringa dig. Men jag stoppar mig själv varje gång för jag vet att det inte är din röst jag kommer få höra på andra sidan. Och det gör så ont att veta att du inte är här, inte här och kan se mig gå på balen som vi pratat om sedan jag var fem då vi kollade på en prinsess film. Och pratade om klänningar och kollade på klänningar i alla möjliga tidningar som du hade. Och jag är lucia i år Farmor. Som du alltid hoppats på, och i år är det min tur. Och jag kommer tänka på dig. För jag vet att du är här, och kollar på mig. För allt jag vill är att du ska vara stolt över mig Farmor. Varje dag så tänker jag på dig, och tårarna rinner allt för ofta. Att ligga och gråta och tänka på att du inte finns mer gör mig så ledsen, för jag vill bara känna din varma famn igen och se dig vinka till oss från balkongen. Hoppas du ser mig där uppifrån, och ser allt jag gör för dig. Och Farmor känn dig inte ledsen, krama om Truss och tänk på mig. För jag kramar Farbror nalle och tänker på dig. Jag älskar dig Farmor♡