Var det enkelt?

Att lämna mig. Att säga alla dem där gulliga sakerna och sedan bara gå därifrån som om att det inte betydde någonting. Som om att vi inte betydde något. Som om att jag inte betydde något.

Du frågar mig om jag är sårad. Låt mig uppfriska ditt minne. Jag var den som tog i mot all din skit, jag var den som verkligen brydde mig om dig. Jag var den som stannade kvar även fast alla sa åt mig att lämna dig. Jag var den som älskade dig även fast du gav mig hundra anledningar till att inte göra det. Och jag var den som stannade kvar hos dig när ingen annan gjorde det. Du sa

 

-          Du är det ända äkta jag har. Jag vet att jag gör mycket fel, men jag älskar dig. Så snälla lämna mig inte

 

Om du nu älskade mig så mycket, hur kunde du göra såhär i mot mig? Du fick mig att tro på saker som inte hade någon betydelse för dig. Men för mig gjorde det.

Men vet du vad, jag är faktiskt trött på att vara den där tjejen med ett brustet hjärta. Jag var stark, innan du kom och gjorde mig svag. Du var allt som jag inte trodde att du var, men trots allt så finns du fortfarande inuti mig. Jag önskar att jag kunde glömma dig, men även fast du krossade mitt hjärta så är du den ända. Men jag kommer aldrig att göra samma misstag igen. Och på grund av dig så har jag lärt mig att gå rätt väg, på grund av dig så har jag lärt mig att spela det säkra kortet så jag inte blir sårad. På grund av dig så vågar jag knappt lita på folk igen. På grund av dig så är jag rädd. Men jag vill inte gråta så att du märker, för jag vet att det är svaghet i dina ögon. Jag tvingas fejka mitt leende och ett skratt varje dag på grund av dig. Men mitt hjärta kan nog inte krossas igen, eftersom att det inte kommer vara helt när jag startar.

 

Och på grund av dig så sitter jag nu och gråter över samma sak. Kanske är det dags att vara lycklig igen, men det är svårt. Eftersom att det du gjorde i mot mig är det ända som snurrar runt i mina tankar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0